Renanthera

ren-AN-the-ra

Som många säkert vet så är jag en Vandast och älskar att odla Vanda och dess släktingar trots att det inte går enligt många ”experter”. Jag kan med glädje se att många har blivit smittade av min sjukdom och vi är idag många som med framgång odlar Vanda i boningsrum.

För ca: fem år sedan fick jag upp ögonen för släktet Renanthera som idag omfattar 21 arter från syd-östra Asien till Filippinerna. Här finns allt från mycket varmväxande arter som storiei, philippinensis och bella till dom svalare citrina, imschootiana och vietnamensis. Jag tänkte berätta lite om de tre sistnämnda arterna.

Då vi, Nordvästra Skånes Orkidésällskap (NSO), bildades år 2005 behövde vi en blomma till vårt emblem. Lotten föll efter mycket resonemang på Renanthera vietnamensis som var en relativt ny art och som vi just fått tag på.

Denna art hittades år 2000 i Vietnam och blev registrerad år 2002. Lite fakta om arten.
Den första plantan hittades i Ha Giang provinsen i Quang Ba distriktet, vid byn Sin Suoi Ho på östra sidan av Sin Suoi Ho floden, på 650-750 meters höjd. Latitud 23° 6' 57" N, Longitud 105° 1' 48" Ö.

I samma region växer Renanthera citrina och Renanthera imschootiana och kanske är det en hybrid mellan dessa två istället för en ny art. Det får framtida DNA analyser ge svar på.

citrina
Vietnam, epifyt
Denna art växer i provinserna Cao Bang och Hoa Binh i norra Vietnam. Den växer på 800 till 1200 meters höjd i öppna skogar längs kalkstens klippor. Arten kan bli 12-40 cm hög och blommar i december till februari med 7-20 blommor på en 15-40cm lång blomstängel.

imschootiana
Assam, Burma, syd Kina, Laos och Vietnam, epifyt
Växer på 500 till 1500 meters höjd på trädstammar i låglandsskogar. Arten blir 40-90cm hög och blommar under våren och sommaren på 30-80 cm långa blomstänglar. De röda blommorna är 5-6 cm och mycket hållbara.

vietnamensis
Norra Vietnam, litofyt/epifyt
Denna art är det senaste tillskottet till Renanthera släktet och är nära besläktad med Renanthera imschootiana. Arten hittades så sent som år 2000 och växer i provinsen Ha Giang i norra Vietnam på 600 till 1200 meters höjd i öppna skogar längs kalkstens klippor. Plantan blir 20-40 cm hög och blommar under våren med 4-7 cm stora blommor på 20-45cm långa blomstänglar. Blomfärgen är röd-orange till gul-orange.

Odling
Dom kallväxande Renanthera odlar jag utomhus i min pergola från ca: maj månad tills i slutet av september. Övrig tid hänger dom i mitt vardagsrumsfönster med extra belysning. I sin naturliga miljö har dom en kallare period under vintermånaderna men genom att göra på detta vis vänder man på året så att plantorna har sin sommar med konstant högre temperatur på vintern. Detta medför att plantorna oftast blommar på ”fel” årstid men det gör mig inget. Huvudsaken är att det går bra på detta vis.

Dom odlas bäst i träkorgar med eller utan kompost. Jag har de flesta i EpiWeb som dom verkar trivas bra i. Dom vill gärna ha en ljus växtplats med delvis direkt solljus. Efter blomningen vill dom ha mindre vatten och gödning en kortare period. I övrigt odlas Renanthera under samma förutsättningar som Vanda.

Ascocenda Vernon Kebodeaux

Historien om hur jag hittade denna fina hybrid som nu finns hos många runt om i Sverige börjar i Hässleholm hösten 2006.

Det var under en utställning i Hässleholm, det var torsdag kväll och vi (NSO) hade precis byggt färdigt vår monter. Nu hade man tid att titta igenom vad försäljarna hade fått med sig för godsaker.
Jag gick runt och tittade och fick genast syn på en stor fin Rhynchostylis gigantea f. alba hos Karge. Var ju bara tvungen att köpa den direkt. När jag sen stod och språkade med Marei Karge såg jag att hon hade ytterligare en skönhet med sig. Det var enligt etiketten en (Ascocenda Tubtim Velvet x Vanda Charles Goodfellow) vilket jag först trodde var en felmärkning då båda föräldrarna är gulfärgade. Jag brydde mig inte om detta, vilket är mycket ovanligt för mig då jag aldrig köper en planta utan namn, jag måste bara ha den.

Blomman var bland det ljuvligaste jag sett en klarvit botten med massor av fräknar i rödrosa och en gnistrande textur, mmmh. Plantan var relativt liten men den hade ändå sju stycken relativt stora blommor, en riktigt fin klon med andra ord. Jag köpte plantan och tog den med mig hem på kvällen.

När utställningen var slut ett par dagar senare satt jag och bläddrade igenom lite Vandafoto och vad hittade jag där. Jo ett foto på en Ascocenda Tubtim Velvet som jag själv hade haft men som jag lyckats ta livet av. Denna speciella klon hette ’Pinky’ och hade en vit botten med röda stänk vilket är mycket ovanligt för denna hybrid som normalt sett är tvåfärgad gul.

Normalt sätt så brukar jag alltid gå in på RHS och kontrollera nya hybrider som jag köpt men detta gjorde jag inte denna gången då jag trodde det var fel namn. Namnet på korningen Ascocenda Tubtim Velvet x Vanda Charles Goodfellow var Ascocenda Vernon Kebodeaux och registrerades 1997 av R.F. Orchids. Jag kontaktade R.F. Orchids i Florida och dom bekräftade att man använt en liknande klon av Ascocenda Tubtim Velvet som min ’Pinky’ och en ljus gul Vanda Charles Goodfellow.

Nu var det bekräftat att det var en Ascocenda Vernon Kebodeaux. Jag visade en bild på forumet ”OrkidéPrat” och många var lika tagna som jag av dess skönhet. Efter att ca: 10 stycken personer hört av sig och ville köpa en ”Vernon” ringde jag till Karge och hörde om dom hade fler av denna hybrid och det hade dom.

Tjugo plantor av denna hybrid blev levererade till mig i samband med vår (NSO) orkidéfestival på FlowerTeam i februari. Dessa är nu är spridda över hela Sverige.

Mokara Bota Gold

Detta släkte är inte så vanligt i odling här hos oss i kalla norden men letar man bland odlarna i Asien hitta man många olika arter av detta släkte.

Mokara är en korsning av Arachnis x Ascocentrum x Vanda och odlas i huvudsak för snittblomstermarknaden men passar även alldeles utmärkt för oss hobbyodlare. Huvudsyftet med odlingen av Mokara har varit att öka blomvilligheten hos släktet Aranda (Arachnis x Vanda) som är och har varit ett viktigt släkte för snittblomstermarknaden.

Den första hybriden registrerades 1969 och för varje år som går så kommer det nya korsningar på marknaden. Under senare år har man mer och mer börjat korsa Mokara med Ascocenda (Ascocentrum x Vanda) för att få ner storleken på plantorna. Den vanliga vägen har annars varit att korsa Arachnis med Ascocenda. Släktet Arachnis består av 17 olika arter men endast tre av dessa används i framställningen av Mokara. Dessa tre släkten är Arachnis hookeriana, Arachnis flos-aeris och Arachnis maingayi. Arachnis maingayi anses vara en naturhybrid av de två förstnämnda. En naturhybrid skrivs med ett ”x” mellan släktnamnet och artnamnet för att indikera att det är en naturhybrid, i det här fallet (Arachnis x maingayi).

Arachnis hookeriana finns i två olika former, standardformen som har vita eller krämfärgade blommor och färgformen luteola som har gulfärgade blommor. Denna form, (Arachnis hookeriana f. luteola), används oftast vid korsning med denna art. Arachnis hookeriana ger avkommor som blommar tidigt och ofta, två mycket eftersöka kvalitéer.

Min Mokara heter Bota Gold och är en korsning mellan Arachnis hookeriana och Ascocenda Duang Porn. Jag bytte till mig den för ca: ett år sedan och nu i våras så blommande den för första gången. I Asien odlas detta släkte oftast direkt i marken i lucker kompost under lätt skuggning eller i fullt solljus. Min planta odlas i en korg utan kompost och utan extra belysning och det verkar som om solen räcker till även på våra breddgrader. De flesta arter blir 1 - 2 meter höga, ibland högre, och blommar med ett flertal stänglar många gånger om året när plantorna passerat 50-60 cm höjd. Jag räknar väl inte med att min planta ska blomma lika mycket då vi saknar det rätta ljuset. Men vill den bara blomma 1-2 gånger om året så får man vara nöjd.

Nomenklatur

I detta kapitel tänkte jag ta upp lite om namngivning, hur och i vilken stil ett orkidénamn bör skrivas. För en mera detaljerad information läs boken Handbook on Orchid Nomenclature and Registration (1993).

Släkte och artepitet
Första termen i ett orkidénamn indikerar vilket släkte en planta tillhör. Regeln säger att släkten som man hittar i naturen, Ascocentrum, Vanda och Renanthera, liksom släkten som är framställda av människan som Ascocenda (Ascocentrum x Vanda) skrivs med stor begynnelsebokstav och i kursiv stil. Andra termen i ett orkidénamn indikerar, om plantan har sitt ursprung i naturen, vilken art av släktet som plantan tillhör t.ex. Vanda coerulea. Artnamn skrivs med liten begynnelsebokstav och i kursiv stil. Exempel: Vanda tricolor, är en planta ur Vandasläktet och den specifika arten har namnet tricolor.

Hybridepitet
Om en planta är producerad på konstgjord väg så är det en hybrid (som inte finns i naturen). Om en planta är en hybrid så skrivs andra termen med stor bokstav och i icke kursiv stil. Hybridnamnet får bestå av flera ord och varje ord ska börja med stor bokstav t.ex. Vanda Meechai Blue Exempel: Ascocenda John De Biase, är en planta ur det konstgjorda släktet Ascocenda och den specifika hybriden har namnet John De Biase.

Naturhybrider
Är som namnet beskriver hybrider som modernatur har ombesörjt. Arter som växer nära varandra geografiskt kan ibland bli pollinerade av varandra och en ny art kan födas. En naturhybrid indikeras med ett ”x” framför artnamnet som skrivs med liten begynnelsebokstav och i kursiv stil. Som exempel kan nämnas Vanda x charlesworthii som är en naturhybrid mellan Vanda coerulea och Vanda bensonii.

Form, varietet och underart
Under släkte och artnamn/hybridnamn finns form (förkortas ”f.”), varietet (förkortas ”var.”) och underart (förkortas ”ssp.”) dessa förkortningar skrives i icke kursiv stil medan det efterföljande namnet t.ex. alba skrives med liten begynnelsebokstav och i kursiv stil.

En form är en sporadiskt förekommande mutation som ibland kan hittas inom den vida populationen av arten. Som exempel kan nämnas Vanda sanderiana f. alba. Namnet uttalas ”alba formen av Vanda sanderiana”.

En varietet av en art är en definierbar variant som utgör en bråkdel av den generella populationen. En varietet har inte ett eget geografiskt område vilket är fallet för en underart. Som exempel kan nämnas Vanda subconcolor var. disticha. Namnet uttalas disticha varieteten av Vanda subconcolor.

En underart har sitt egna geografiska utbredningsområde och har definierbara skillnader gentemot arten men har för stora genetiska likheter med arten för att för att klassas som en egen art. Som exempel kan nämnas Ascocentrum aurantiacum ssp. philippinensis. Ascocentrum aurantiacum växer vanligtvis i Sulawesi medan underarten philippinensis växer på Filippinerna.

Klon
Ännu längre ner i den taxonomiska hierarkin kommer ”klon”. En klon definierar en individuell planta och klonnamnet skrivs inom enkla citattecken. Ett klonnamn kan bestå av flera ord där varje ord börjar med stor bokstav, klonnamn skrives i icke kursiv stil t.ex. Vanda Robert’s Delight 'Pink Sky'.Om man fröförökar en orkidé så får man många plantor som var och en är en egen individ (klon). Om man lyckas få fram en planta som har egenskaper som är mycket bättre än det normala så kan man med hjälp av celldelning föröka plantan på konstgjord väg. Man får då nya plantor som är exakta kopior av den klonade plantan och dessa får då bära det klonnamn som föräldern haft. Exempel: Ascocenda John De Biase 'Udom’s Pride', är en specifik planta med klonnamnet 'Udom’s Pride' av hybriden John De Biase ur det konstgjorda släktet Ascocenda.

Identifikation av föräldrarnas namn
Namnen på en hybrids två föräldrar skrivs ibland ut på plantans namnetikett och i olika publikationer och böcker. Vanligtvis skrivs tecknet ”x” för korsning mellan de två namnen på föräldrarna för att visa att det är en korsning t.ex. Ascocenda Princess Mikasa (Vanda Royal Sapphire x Vanda coerulea). Inom parenteserna skrivs den förälder som har burit frökapseln först och sedan ett multiplikationstecken för att visa att det är en korsning och sist den pollengivande föräldern.

Felsökningsguide

Denna enkla felsökningsguide är till stora delar en översättning från boken Vandas skriven av Martin R. Motes.

Plantan blommar inte
För lite ljus -> Flytta till en ljusare plats
För mycket kväve -> Minska kväve mängden
Temperaturen är konstant -> Vandor blommar bäst när det är en temperatur skillnad på ca: 8ºC mellan dag och natt.

Blomstängeln blir brun och dör innan den blommat
Trips eller kvalster -> Spreja med såpa eller med rekommenderade bekämpningsmedel.
Stress orsakad av torka -> Öka vattningen, plantorna är mycket känsliga och bör vattnas oftare då blomstänglar håller på att utvecklas.

Blommorna trillar av
Trips eller kvalster -> Spreja med såpa eller med rekommenderade bekämpningsmedel.
Stress orsakad av torka -> Öka vattningen, plantorna är mycket känsliga och bör vattnas oftare då blomstänglar håller på att utvecklas.

Blommorna blir bruna runt kanterna
Trips eller kvalster -> Spreja med såpa eller med rekommenderade bekämpningsmedel.

Rötterna slutar att växa
På våra breddgrader slutar ofta rötterna att växa under vinterhalvåret på grund av ljusbrist.

För kallt -> Undvik att utsätta plantan för temperaturer under 10ºC eller att placera plantan i kallt drag.
För torrt -> Vattna noggrant och se till att rötterna blir helt gröna vid varje vattning.
Trips eller kvalster -> Leta efter tecken på angrepp. Skador efter trips visar sig som ringar runt nya rötter eller som silverfärgade fläckar på undersidan av bladen. Kvalster kan man se med ett förstoringsglas. Spreja med såpa eller med rekommenderade bekämpningsmedel.

De nya bladen öppnar sig inte
För lite vatten -> Se till att rötterna blir ”rejält” vattnade vid varje vattning, öka vattningsfrekvensen.
För lite gödning -> Öka frekvensen gödsla oftare.
För kallt -> Håll plantan varm över 16ºC

Bladen blir ljusgula
För mycket ljus -> Flytta plantan till en mindre utsatt plats
För lite vatten -> Se till att rötterna blir ”rejält” vattnade vid varje vattning, öka vattningsfrekvensen.
För lite gödning eller spårämne -> Öka kvävemängden, detta problem uppstår sällan om man använder en balanserad gödning med spårämne.
För varmt -> Öka luftcirkulationen.

Tips & Trix

I detta kapitel tänkte jag beskriva lite olika problem som man kan stöta på och hur man kan lösa dessa.

Transportstress

Då våra yttre förhållanden inte alltid är gynnsamma för våra orkidéer så händer det ibland att plantorna kan bli stressade då vi transporterar dom när temperaturen är låg.

Ett tecken på ”transportstress” är att plantan plötsligt tappar ett blad eller flera blad mitt på stammen. Om plantan är i blom, som den brukar vara då man just köpt den, så bör man överväga att klippa av blomstänglarna då dessa tar massor av kraft från plantan. Det låter kanske drastiskt men man måste i detta läge fråga sig om man är beredd att chansa och kanske förlora hela plantan.
Hur kan man då kringgå detta problem? Om man vet vad man vill ha, eller vet hur blomman ser ut då den blommar, så köp en planta som inte är i blom. Då vi tar hem en ny planta så kommer vi, hur vi än gör, att utsätta den för stress orsakat av transporten och den nya miljön. Om plantan inte är i blom så har den lättare för att acklimatisera sig till de nya förhållandena. Andra typer av stress I bland kan det hända att vi stressar våra plantor genom att inte låta rötterna torka upp mellan vattningarna. Detta är lätt att göra med stora plantor som har ett stort rotsystem. Den vanligaste orsaken är att vi vattnar för mycket på vintern då plantorna får dåligt med ljus.

Man kan undvika denna typ av stress genom att låta rötterna hänga fritt men om man har många plantor så blir snart fönsterna fulla med rötter. Jag har gjort misstaget ett par gånger att plantera plantorna i för täta krukor med rotröta som följd. När ett stort rotsystem ligger ihop snurrat i en korg/kruka så håller rötterna fukten längre än man tror. Så var noga med att känna efter om rötterna är torra innan man vattnar igen.

Om rotsystemet börjar bli dåligt så får man en ofta en tidig indikation av att bladen blir mjukare och ibland lite skrynkliga. Vad man då måste göra är att plocka ur plantan ur krukan/korgen och avlägsna alla dåliga rötter och kompost om plantan är planterad i det.

Därefter hänger man plantan upp och ner i ett skuggigare läge än den vanligtvis växer. Genom att göra detta kommer man att vända energi i plantan, som alltid strävar uppåt, till att lägga sin kraft på att producera nya rötter. Vi kan även hjälpa plantan med fotosyntesen genom att blanda en sprayflaska med lika delar gödning, ½ den rekommenderade dosen, och strösocker. Med denna blandning sprayar man sen hela plantan, både blad och rötter varje dag. När plantan hänger på detta vis så kan vattnet rinna av utan att bli stående i bladvecken. Sockret kommer att hjälpa bladen att få kraft nu när den har sämre rötter och hänger skuggigare.

Om man upptäckt stressen i tid så kommer det inom 2-3 månader att ha växt ut nya rötter. När 3-4 rötter har blivit ca: 5-7 cm långa är det dags att vända plantan och förankra den i krukan på nytt.


Att kapa en planta som blivit för lång

Ibland kan man behöva kapa en planta som har blivit för lång.

Den kanske har tappat de nedersta bladen och ser risig ut.
Nedan följer en beskrivning av ett par saker man bör tänka på.
1. Se alltid till att den kapade biten får minst tre ordentliga rötter helst fler.
2. Kapa plantan 1 ½ cm under den nedersta roten.
3. Ta bort alla döda växtdelar, nya rötter har lättare för att växa ut från en ren stam, och dra försiktigt uppåt så att den nya vävnaden under inte skadas.
4. Om du vill vara på den säkra sidan så behandla snittytan med någon typ av svampmedel, medel för behandling av svamp på fruktträd t.ex. ”Effekt” fungerar bra.
5. När snittytan är torr behandlas den kol, svavel eller ännu bättre försegla den med någon typ av vax av den typ som används till att täcka ympningar på träd. 6. Om du ska odla den avklippta delen i en korg så placera den 1 ½ cm av stammen som är kvar under sista roten mellan ribborna i korgen så att den understa roten står mot botten på korgen.
7. Om du ska plantera den i kruka eller dylikt så se till att snittytan är så torr som möjligt, ingen kompost runt.
8. Se till att förankra plantan väl med ett antal plastade band eller liknade. Rötterna tar annars lätt skada om planta stå och vickar.
9. Förslut även snittytan på den nedre delen av plantan, den kommer troligtvis att sätta keiki i toppen eller basen.

Att odla Vanda

Inledning

När jag började med orkidéer sa alla som jag frågade att det inte gick att odla Vanda och dess släktingar i vanliga boningsrum, det krävdes ett växthus för att lyckas med detta. Men då jag redan hade fastnat för dessa skönheter beslutade jag mig för att försöka ändå.

Anledningen till att jag skriver denna sida är att jag vill berätta hur jag odlar mina Vandas idag så att andra inte behöver upprepa mina misstag. Denna sida är lite om mina tankar kring Vandaodling och vad man bör tänka på då man odlar dom i boningsrum. Det ska inte ses som den enda sanningen, man kan med framgång odla Vanda på många andra sätt, utan det är mina erfarenheter som jag vill dela med er.

Jag brukar skämtsamt säga att en Vanda ska ses som en kvinna och odlas därefter. Om man hela tiden skämmer bort henne med kärlek, presenter och komplimanger så kommer hon att göra allt för att du ska må bra. Då man ska sköta sin Vanda så gör man på samma sätt, man vattnar, gödslar och ger sin planta så mycket ljus och värme som man bara kan. Hon kommer då att belöna dig med att växa och blomma till sin fulla potential. Få andra släkten inom orkidéfamiljen är så beroende av sin odlares kärlek som detta släkte. Och om man tar sig tid att sköta sina Vanda så kommer man att bli rikligt belönad.

Odling

När jag skriver Vanda så menar jag inte bara släktet Vanda utan jag använder detta namn som ett samlingsnamn för alla släkten som ingår i denna familj då de flesta kan odlas under samma förhållanden.

En viktig del om man vill lyckas med odling av Vanda är att välja lämpliga plantor. Försök att hitta en odlare/leverantör som har odlat plantorna i vårt klimat under ett par års tid. Om en planta kommer ifrån ett växthus i norra Europa så har den mycket lättare att acklimatisera sig till odling på fönsterbänk hemma hos oss än om den kommer t.ex. direkt från en odlare i Thailand. För plantor som är importerade från fjärran östern tar det ett till två år att acklimatisera till vårt klimat.

Köp inte plantor utan namn för då saknar man möjligheten att hitta föräldrarna till plantan och man går miste om den information om odlingsförhållande som föräldrarna kan ge, dessutom kan man aldrig ha med sig sin planta på utställningar. Om alla börjar fråga efter plantornas namn så kommer försäljarna förhoppningsvis att successivt sluta att köpa in plantor utan namn.

Om du just ska köpa din första planta så välj en Ascocenda Princess Mikasa! Många kloner av denna hybrid, (Ascocenda Royal Sapphire x Vanda coerulea), är mycket blomvilliga och har lätt för att anpassa sig till odling på fönsterbänk. Man bör till en början köpa hybrider då dessa oftast är lättare att odla på fönsterbänk, försök att hitta plantor som har Vanda Gordon Dillon, Vanda Kasem’s Delight, Vanda coerulea eller Ascocenda Yip Sum Wah i sitt ”stamträd”, dessa brukar vara bra föräldrar.

Transport av plantor

Köp bara nya plantor under den varma delen av året, april – september, risken är annars stor att plantan tar skada av den kalla luften som den utsätts för vid transporten hem till dig. Nej jag skämtar bara, men man ska vara medveten om att plantan så sakta kan tyna bort om den blivit stressad. Så se till att den blir väl inpackad. ;-)

Ljus

Vanda och dess släktingar älskar ljus men den typen av Vanda som vi kan odla i vårt klimat vill nog helst inte ha direkt solljus mitt på dagen.
Det finns tre olika typer av Vanda: rembladade, semi-teret och teret. Den första typen är den som är lättast att odla i vårt klimat och det är den typen som jag kommer att beskriva i denna bok. Den har platta rem-liknande eller svagt v-formade blad. Den tereta typen har runda, suckulenta blad och behöver fullt solljus för att blomma till sin fulla potential och är svår att odla i vårt klimat. Den semi-tereta typen är en hybrid mellan de två nämnda.

De flesta Vanda klarar sig bra med ett silat solljus under den ljusa delen av året, maj – september, direkt solljus gör då mer skada än nytta så en delvis stängd persienn i ett syd-, sydväst- eller västfönster passar alldeles utmärkt.
Under den mörka delen av året behövs ingen skuggning och under de mörkaste månaderna kan det behövas tilläggsbelysning av någon form.

Vanda odlas med fördel utomhus under sommarens varmaste månader då nattemperaturen inte går under 16 grader. Acklimatisera plantorna till den ökade ljusmängden genom att först placera dom i halvskugga för att senare öka ljusmängden successivt.

Bladens färg och längd kan avslöja om plantan får ”rätt” mängd ljus. Bladens färg bör vara mellangröna, en nyans mörkare än ett Granny Smith äpple brukar vara ett bra riktmärke. Om färgen på bladen är mörkgrön så öka ljusmängden och om den är ljusgrön lite åt det gula hållet så minska ljusmängden. En annan ljusindikator är bladens längd. Om det senaste bladparet är längre än de tidigare så får plantan mindre ljus än tidigare, och om det senaste bladparet är kortare så får plantan mer ljus än tidigare. Detta gäller dock inte för små plantor utan endast på fullvuxna plantor.

Temperatur

De flesta Vanda trivs i temperaturer mellan 18-30 grader dagtid och minimum 16 grader nattetid. Vanda kan tåla temperaturer på upp emot 35 grader om luftcirkulationen, luftfuktigheten och skuggningen ökas. De flesta blåa Vanda har Vanda coerulea som förälder, och klara temperaturer ner till 10 grader. På sina naturliga växtplatser utsätts Vanda coerulea för temperaturer ner till noll grader under vintern.

En temperaturskillnad på 8-10 grader mellan dag- och nattemperatur är gynnsam för blomningen. Sommartid är det lätt att uppnå detta då det mitt på dagen är uppåt 30 grader innanför fönsterna för att nattetid sjunka till 20-22 grader. På vintern är det svårare att få denna stora differens mellan dag- och nattemperatur men om man stänger av elementen på natten så går det att få en liten temperaturskillnad mellan dag och natt.

Vattning & kompost

Denna post är nog där de flesta misstag görs vid Vandaodling, dom kräver mer vatten än vad man kan tro när dom odlas ljust. För att växa optimalt behöver i stort sett alla plantor inom detta släkte cykler av vått och torrt. Och efter att ha provat många olika planteringsmaterial, krukor och korgar har jag kommit fram till vad som fungerar bäst hemma hos mig.

Jag odlar de flesta av mina plantor barrotade (utan kompost) i korgar av plast eller trä. Detta gör jag för att dom ska kunna vattnas varje dag och hinna torka upp till kvällen. På detta vis kan dom få mer vatten och näring och samtidigt minimeras risken för rotröta.

Mer vatten = mer gödning = snabbare tillväxt = fler potentiella blomningar.

Under sommarhalvåret ”badas” plantorna varje dag i ett badkar i ca: 20 minuter, rötter som är ovanför vattenytan (upp till krukkant) duschas med en relativt hård stråle tills de är helt gröna. Ibland, särskilt med nya plantor som inte är ordentligt vattnade, behöver man vattna flera gånger med några minuters mellanrum för att rötterna ska bli helt gröna. Ge inte upp vattna, vattna, vattna tills rötterna är fulla med vatten.

Under den mörka delen av året får man se upp så att man inte vattnar för mycket och särkilt då under tiden september – november då ljusmängden minskar dramatiskt. Under denna årstid vattnar jag bara när solen lyser eller ca: varannan till var tredje dag.

På våra bereddgrader går Vanda och dess släktingar in en lätt viloperiod under vintern, på grund av den minskade ljusmängden, så försök att anpassa vattningen till dessa mörkare förhållanden!

Gödning

Att mata plantorna ordentligt är en annan mycket viktig faktor om man vill få välväxta plantor som blommar bra och ofta. Jag använder en balanserad gödning med sammansättningen 20-20-20, har provat så kallade Bloom Boosters med sammansättningen 10-30-20 och 10-50-20 men jag har inte märkt någon nämnbar förändring i blomningsfrekvensen.

Under sommarhalvåret gödslas plantorna vid varje vattning med halva den rekommenderade dosen (rekommenderad dos för Peters 20-20-20 är 13ml/10liter). Då det är tillräckligt varmt för en utomhusvistelse bladgödslas plantorna med ovan nämnda dos vid varje vattning. På vintern gödslar jag varannan vattning med samma dos som ovan.

Hur vet man då att plantorna får rätt mängd gödning? Om plantorna växer ordentligt kommer det att finnas ett ljusgrönt band av ny vävnad på de senaste bladen just där dom möter de äldre bladen. Är detta band, av ny vävnad som ännu inte hunnit få ”rätt” färg av solljuset, ca: 1 cm så är ditt gödningsprogram perfekt. Är det ljusgröna bandet mindre än 1 cm så bör du öka mängden eller frekvensen på gödningen. Börjar bandet bli uppåt 2 cm så minska mängden gödning. Plantor som får för lite gödning blommar inte till sin fulla potential och plantor som får för mycket gödning blir veka och toppen kan då bli mjuk och vika sig.

Luftfuktighet

Luftfuktigheten bör ligga mellan 50-80 % för Vanda, det viktigaste är dock att den är hög nattetid då plantorna andas. Man kan öka luftfuktigheten kring plantorna genom att ställa krukorna ovan på fat med vatten. Men se till att krukorna inte står i kontakt med vattnet.

Ett mera kostsamt, men effektivare, sätt är att inhandla en luftfuktare som fuktar luften. Det finns två typer av luftfuktare. Den ena kokar och förångar vattnet, denna typ ger bäst effekt men drar samtidigt mycket ström. Den andra typen fuktar luften med kallt vatten som passerar en fläkt. Denna typ är billig i drift men nackdelen är att man inte kan använda kranvatten då salterna i vattnet kommer att spridas i rummet. I stället används såkallat RO-vatten eller vattnet från en torktumlare.

Luftcirkulation

Att hålla luften i rörelse är ytterligare en viktig faktor. Om luftcirkulationen är dålig så är risken stor att man bränner plantorna då dessa hänger/står nära ett fönster. En brännskada läker aldrig och eftersom Vanda växer monopodialt så finns den alltid kvar. Ytterligare en anledning till att hålla luften i rörelse är att ohyra trivs sämre i då luften är i rörelse.

Man kan testa luftcirkulationen genom att placera ut värmeljus på olika platser runt om i fönstret. När ljusen är tända sätter man igång sina fläktar och kontrollerar att lågorna på alla ljusen rör sig. Justera fläktarna så att luftcirkulationen blir maximal. Detta kan ibland betyda att man får köpa fler fläktar.